På 50-talet var dr. Pressel ofta i Holland för att fördjupa sig i antroposofi hos dr. Bernard Lievegoed (1905 - 1992). Den där utvecklade kunskapen om de sju planetkvaliteterna blev snart till massagens andliga kärna. På föredragskvällar förmedlade han gärna något av deras väsen för sina patienter, alltid genom att tala om två motsatta planeter per kväll. Det menas här den antroposofiska åskådningen om planetkrafterna: deras väsen återfinns i både människa och natur, medan deras ursprung ligger i en kosmisk sjufaldighet och vars stämningar man kan låta strömma in i massagen (alltså något annat än astronomi och astrologi). Dr. Pressels strävan var att ständigt medvetet öva sig i att handskas med de olika greppkvaliteterna. Han talade om planeterna som lärare.

1958 tillkom genom samarbetet med Elisabeth van Schouwen (1929 - 2021, senare Lies Pressel) ett nytt element: Hennes förslag att utvidga, komplettera och harmonisera massagen med grepp ifrån dr. med. Margarethe Hauschkas massage, tog Simeon Pressel gärna fasta på. Utbildad i denna massage hade Lies Pressel samlat terapeutisk erfarenhet och hon såg att dr. Pressel nästan enbart arbetade med den greppkvalitet som bland massörer kallas friktion, dvs. med fingertopparna. Dess verkan är djupgående och väckande, präglad av de "jordfjärra" planeterna. De "jordnära" planeterna verkar snarare i de inhöljande och belivande greppen ifrån den Rytmiska massagen, och dessa kvaliteter kom alltså from. nu också till tals på dr. Pressels mottagning, vilket innebar att behandlingarna blev betydligt längre.
I Bayreuth behandlades ofta upp till 30 patienter per dag, så en massage genomfördes med nödvändighet mycket kort och bestämt. Syftet var då alltid också att snabbt upfatta det aktuella hälsoläget: Dr. Pressel hade en oerhörd begåvning att i vävnaden känna patientens väsen och därmed hitta det väsentliga för diagnosen och utifrån det välja sina övriga ordinationer. Det var frågan om en mycket vaken varseblivning, långt borta från "atavistiskt klarseende".