Den dynamik som kännetecknar denna massage medför att man masserar endast benen och korsryggen vid första tillfället och andra gången endast ryggen och armarna. På detta vis fortsätter man sedan att växla mellan "benmassage" och "ryggmassage".
Benmassagen betonar en ström från fötterna uppåt.
Ryggmassagen betonar en ström från huvudet neråt.
I midjan ligger alltså en osynlig gräns för massörens händer men massagens verkan sprider sig vidare även till den omasserade kroppshalvan.
Dr. Pressels ord om detta upplägg är: "Blåser man in i ett rör från båda hållen samtidigt, står allting stilla." Ty ett viktigt syfte med denna massage är just att sätta en ström i rörelse och att stimulera den energi som varje människa har till ett friare flöde, uppåt och neråt mellan fötterna och huvudet. Denna självläkande kraft kan upplevas på olika sätt, t.ex. som värme (blodcirkulationen ökar), som lätthet, som avslappning (i musklerna), som trötthet (när slaggprodukter utsöndras), som beslutsamhet eller ljus stämning i själen, som musik eller närvaro för anden.

Kompositionen av en behandling kan mycket väl jämföras med en symfoni som börjar milt och lätt, blir rörligare och sprudlande, sedan innerligt lyssnande, utmanande och väckande, osv. i olika stämningar och rytmer, för att till slut klinga ut i harmoni och besinning.
Även pauser tillhör kompositionen, liksom vilan efteråt.
Härav framgår att den belivade, rörliga livsströmmen inte bara stimuleras utan även gestaltas med ordnande, formande impulser.
Den masserande arbetar dels med fingertopparna och dels med handflatan, vidare med olika oljor, torrborstning, varmvattenflaskor och med koppning.

Koppning är i Sverige bortglömd men idag på väg att återupptäckas inom den alternativa medicinen - det är en konst för sig som förbereder, underlättar och kompletterar massagen.
Varje behandling anpassas till den enskilde patientens behov t.ex. vad gäller hur länge och hur intensivt man masserar. Men eftersom denna massage framförallt är avsedd för att stärka det friska är massören föga benägen att fokusera på problemområden. Vi litar hellre till att en obalans kan jämnas ut allt eftersom det friska flödet kommer igång och hittar sin väg.
När en bäck är igenslammad kan man förstås gräva ut den med spade. Men man kan också med en käpp dra ett spår genom slammet: nu börjar vattnet att rinna, och om man bara ser till att hålla denna lilla ström vid liv kan den själv forsla bort gyttjan och så småningom växa sig till den livliga bäck den är ämnad att vara. Syftet med denna massage är att den ordnade strömmen må erbjuda ett levande underlag för ett uppvaknande och ett hälsobringande ingripande av själ och ande.
Eftersom alltså denna form av massageterapi vänder sig till det friska i människan, men även till medvetenheten, till viljan att konfrontera sig med sig självt, är den lämpad för alla sjukdomsområden, så till vida patienten är redo och kapabel för ett sådant medvetenhets-arbete.
För barn och försvagade människor måste den i varje fall bli anpassad och delvis ändrad.